McGilljam.com

 Skriv ut  | Postat 19:22 den 5 februari, 2009  | 38 Visningar

Det är inte ofta som jag känner mig lite annorlunda… men nu gör jag det.

Jag har stojat och varit glad på jobbet hela dagen. Haft lurarna i, lyssnat på musik och så. Har även varit utan lurar, pratat och varit på glatt humör. Jag har utstött ett och annat glatt ”vrål” och  hejat glatt när jag åkt förbi med trucken, men nu känner jag som att inte det heller passar. Det kanske bara är en känsla från mig, men man får inte vara för glad heller, för då är det något fel på en.

Jag är ledsen nu… hur ska man vara för att passa in?

Category: Känslor och tankar | 4 Kommentarer »
Taggar: Ledsen

 Skriv ut  | Postat 19:55 den 25 juli, 2008  | 28 Visningar

Det finns dom dagar då allt känns förjävligt. Både för mig och för andra.
Det finns dom dagar då man bara är arg, bitter och irriterad, utan någon speciell anledning.
Det finns dom dagar då du inte kan säga vad problemet är.

-Var det bra så?
-Ja.
-Vad är det då?
-Inget, låt mig bara vara…

Det finns faktiskt sådan dagar.
Dagar då den du lever med faktiskt ska kunna ta en sådan sak som att bara hålla sig ur vägen och vänta på att det går över. Det kommer det att göra och ju mindre man petar och jävlas, desto fortaregår det faktiskt.

Så funkar jag iaf. Jag ställer frågan om vad det är. Får jag inget svar så låter jag det bero. Vill vederbörande att jag ska veta vad det är så kommer det ju ändå fram så småningom. Jag är inte den som trugar fram ett svar, nej då får det hellre vara.

Ja kommer ändå att få veta vad det är och skulle motsatsen visa sig så var det kanske ändå inte mitt problem.

(Läs mer…)

Category: Känslor och tankar | 1 Kommentar »
Taggar: Bitter, Känslor, Kärlek, Ledsen

 Skriv ut  | Postat 2:08 den 17 maj, 2008  | 149 Visningar

… och kommentarerna hägrar.

Jag har nog inte skrivit något direkt vettigt dom senaste dagarna, utan postat lite smått roligt för er att kika på. Dessutom så har Ann-Mari fått nöjet att kunna posta lite smått och gott till er som jag hoppas skall kunna vara av intresse. Nu kanske det råkar vara så att huvudelen av min läsare kanske är tjejer om man ska tyda kommenterarna (som kunde vara fler). Jag må skriva om allt möjligt, men jag hoppas att ni kan finna något av det rätt så intressant. Vi får även så vad Ann-Mari skriver om. Sköter hon sig inte så gör vi bara ett litet klick. Nettie och SuperMatz kan skriva dom med, men från dom har det varit väldans tyst.

Det har varit en bra tid här hemma hos Nettan. Vi skulle väl nästan kunna säga att jag bor här numera. Har inte varit hemma på bra länge, men det har nog vissa redan fattat vid det här laget. Tillika så går det roliga rykten om vissa saker som jag råkat dela med mig av och fann att dagen efter så hade dom letat sig tillbaka till källan och en gratulation infann sig. Det gick som smör i solsken det.
Inte trodde jag att den som hatar att folk pratar skit och lägger sig skulle vara den som spred det vidare. Märkligt hur det kan gå.
Så, är vi med barn eller inte? Ska vi gifta oss eller inte? Den som lever får se. Nu har vi i alla fall sett att det inte alltid är den slugaste som är den smartaste i längden.

Många skulle iaf säga att ett besök i kyrkan inom ett år skulle vara för snabbt. Det håller jag i viss mån med om, men vad fan, vi lever ju bara en gång. Nu när man hittat något som verkligen visar respekt och förstår mig så ska man väl för tusan inte låta det slippa ur händerna? Nej…
Det verkar iaf som att denna gången så är det inte frågan om man passar eller inte. Denna gången så behöver jag inte sitta och fundera på om jag kommer att vara älskad av barnet och modern. Denna gången är jag verkligen älskad rakt igenom. Denna gången visas det på alla sätt. Känslor, sex, tankar, respekt, humor, värderingar osv… allt är av samma krut.

Jag vet att om vi bara fortsätter att prata på det sättet som vi gör nu och att vi tänker på varandra med respekt så kommer detta att hålla tills någon av oss får jord på näsan eller låter lågorna slicka vår lekamen.
Jag behöver inte sitta och känna mig ledsen längre. Jag behöver inte känna att den jag lever med inte är till freds med livet i sig och måste skada sig för att må bra. Jag vet att det enda som behövs är att jag fixar en god kopp kaffe på morgonen är det som behövs för att dagen skall vara fulländad.

Visst har jag varit älskad av många tidigare. Jag fick nyligen uppkört i nyllet om varför jag ens var den som man blev tillsammans med. Den frågan kan inte ens jag svara på, men jag gjorde iaf inte mitt val baserat på att jag inte ville vara ensam. Jag gjorde mitt val baserat på nyfikenhet av en speciell individ och allt jag har varit med om sedan dess har jag lagt i min rygga som har blivit bra mycket tyngre än innan, men nu av mycket bra erfarenhter. Vem vet, jag kanske var källan till kraft att ta sig ut ur det gamla?

Jag har levt ett liv i 5 år baserat på kärlek och vilja, även om förnuftet har sagt annat. Även kompisar, gamla som nya, har ifrågasatt mitt omdömme enormt mycket. I slutändan så har jag stannat av kärlek till den speciella individen. Den som jag såg långt där inne, men jag var inte personen att locka fram den. Jag känner att jag misslyckades med att vara den som hon behövde. Nu hoppas jag att hon har funnit den rätta och själsfrände.
Det har iaf jag gjort.

Nu vet jag iaf att jag inte är den som hindrar henne att leva sitt liv som hon vill. Nu vet jag iaf att jag var omtyckt och att det är synd att livet har varit orättvist mot andra. Släkten har varit en underbar släkt och jag saknar dom så jävla mycket, men jag har även fått rådet att inte följa andras fotspår och vara den som suktar efter gammalt och okänt. Släkten vet nog bäst av erfarenhet. Jag kan inte fixa allt som är trasigt. That’s a fact.

Hur har det nu gått med Selma sedan sist?
Ja, efter att ha blivit satt på plats ordentligt så har hon varit en ängel. Hon tar plats och visar att hon finns, men visar samtidigt otroligt mycket kärlek till alla. Jag får min del, fast mamma och Raed finns. Hon är fan underbar. Vilja som om hon prenumererar på det, humör som en tokig men ack så kärleksfull när lugnet lagt sig över henne. För mig har hon varit en utmaning, och jag är glad att jag har lite erfarenhet i ryggsäcken och det tackar jag för. Utan den så hade jag nog bett Freja om hjälp vid det här laget.

Jag tror att vi kommer att lyckas förbannat bra, alla fyra, med att få Selma till en underbar individ. Det viktigaste verktyget som vi har är att kunna prata, och gissa om det funkar här i denna familj. Inga hårda ord, bara normala regler och gott om kärlek. Det är vad jag ser här hemma. Till och med katterna visa samma sak. Jag har funnit min plats i livet och meningen.
Våra mål är dom samma, så även värderingar.

Kiatara ska hon iaf heta.

God Morgon.

Category: Känslor och tankar | 24 Kommentarer »
Taggar: Känslor, Ledsen

 Skriv ut  | Postat 18:52 den 7 maj, 2008  | 92 Visningar

Ja, är det så?

Jag har faktiskt skrivit en del om hur jag har haft det och hur jag har mått i mitt gamla liv. Inget av det har varit osanning. Jag har kunnat skriva en hel del till, men jag känner att det inte är till allmänhetens förfogande att veta allt det.

Det som gör mig ledsen är att allt kastas tillbaka på mig och år mig att känna mig som att det är JAG som är boven till allt. Jag har tex aldrig påstått att det endast är mitt X fel att allt blev som det blev.
Jag har faktiskt en gång i tiden älskat henne och fortfarande så tycker jag om henne. Det smyger jag inte med ett dugg. 5 år sopar iaf inte jag under mattan och glömmer precis som om att det vore ngt jag vill ha ogjort.

Ja, jag har suttit och tittat ut över A-hill många sena kvällar och nätter i början av förhållandet och funderat på om jag var på väg åt rätt håll.
Nej, jag vände inte allt ryggen. Jag gav det en chans. En chans att lyckas.  Det fanns ju goda sidor oxå.
Att det sedan inte höll eller var ett så lyckat förhållande betyder väl för fan inte att man ska börja kasta skit.

Med facit på hand och handen på hjärtat, har vi ngn speciell att skylla på hjärtat?
Giftemål i kilt var i våra tankar och i mellan åt lockande, men det gick inte den vägen. Vi älskade varandra, gav varandra både lycka och tråkigheter. Gläds åt den tiden som vi hade, smutskasta den inte.

Jag hoppas att din nuvarande passar dig bättre och att du passar honom. För utan rätt kemi så går det åt skogen. Vi är ett bevis på det.

Klarar man inte att läsa sanningen så ber jag snällt, sluta besök min blogg så frekvent. Det är INTE mitt fel att sanningen biter så hårt som den kanske gör.

Så snälla, låt mig få bra minnen att minnas och inte ett slut med sms som innehåller skit. Det kan vi vara utan.

Kram Lilla C.

Category: Känslor och tankar | 3 Kommentarer »
Taggar: Bak, Blogg, Ledsen, Mat, Vill Ha

 Skriv ut  | Postat 19:19 den 30 april, 2008  | 82 Visningar

Jag blir uppriktigt arg och ledsen.

Just nu vet jag att det stojjas och skojjas med vänner och kära. Det grillas och dricks lite lätt. Gemenskapen flödar och grannarna får lyssna på musiken mellan skratt och gråt. En och annan skål utbringas medans trängseln i kuvösen är uppenbar.
Jag har städat och fixat i förberedelsen för samkvämet. Snyggt och fint ska det vara när besök väntas.

När jag kommer hem kommer det mesta vara över och det är dags att hjälpa till med att städa upp.

Tänk positivt, det finns dom som har det värre.
Det är lätt att säga när man själv är mitt upp i det roliga och står där med ett glas vin eller ngt sånt. Lätt att säga när man får ta en bit nygrillat från spettet och njuta.

Nej, jag ska vara glad jag, det finns dom som har det värre.

Det är inte det som det handlar om tycker jag. Det handlar om den personliga känslan av att behöva sitta och vänta på ingenting medans den man tycker så mycket om har roligt, eller iaf mycket trevligt med sina vänner. Det är den underbara känslan av gemenskap. MIN känsla över ngt som skulle kunna vara lycka ist för att bli snuvad.
Då är det FAN inte så lätt att tänka positivt och tycka att man är lyckligt lottad. :diablo:

Ja, jag VET att det finns dom som har det värre än vad jag har det just nu, och?  Jag hade faktiskt sett fram emot denna kväll, men blev snuvad på den. :ireful3:

Vänd på det, vi byter plats. Eller ännu lättare, förra gången NI blev snuvad på konfekten som ni hade sett fram emot så mycket, tänkte ni att det fanns dom som hade det sämre och var glad över det ni hade just då?
Nej, jag tror inte det.

Jag fick iaf upp TV’n på väggen…

Category: Känslor och tankar | 1 Kommentar »
Taggar: Gråt, Grilla, Kul, Ledsen, Vänner