McGilljam.com

 Skriv ut  | Postat 17:15 den 15 oktober, 2009  | 28 Visningar

Den 9′de oktober 2007 skrev jag dessa rader:

Jag dök upp från ingen stans, förlåt.
Jag gjorde dig intresserad, förlåt.
Jag ställde till det i ditt inre, förlåt.
Jag vet inte vad jag vill, förlåt.

Förlåt för att jag varit som jag var.
Förlåt för att jag sagt så mycket dumt.
Förlåt för att jag bara varit.
Förlåt för att jag inte tänkt mig för.

Jag har fått dig att må dåligt, förlåt.
Jag har inte respekterat dig, förlåt.
Jag har gjort många fel, förlåt.
Jag vet inte vad jag vill, förlåt.

Förlåt för att det blev så kort.
Förlåt för att det inte blev du ville.
Förlåt för att allt gick så fort.
Förlåt för att jag inte var rätt

Men jag säger inte förlåt för att jag är den jag är.

Det var då.
Vem kunde då ana att jag 2 år senare skulle sitta här i en källare på smultronvägen, förlovad med den som jag en gång gjorde illa?
Fy vad jag skäms nu, men, den enda ursäkten som jag har är att jag verkligen inte mådde bra.

Som Nettie skrev i morse, så ska vi inte titta så mycket i backspegeln, men jag reagerade stark när jag nu kollade lite för nära i den.
Förlåt Jeanette, min älskade lilla Nettie. Förlåt för det jag gjorde då.

Category: Känslor och tankar | 1 Kommentar »
Taggar: Känslor, Nettie, Tankar

 Skriv ut  | Postat 10:33 den 27 januari, 2009  | 29 Visningar

Man skriver även om sånt som är tråkigt och känns hel åt skogen jue. Detta hör ju lite till bloggandet. Allt är inte sol och granna rosor hela tiden och vi måste få må  h-vete. Jag förstår om jag kan verka gnällig men jag HAR verkligen inte mått så bra. Förkylingen och att bo i kartonger har satt sina spår, men det är sådan som jag är som person. Påverkas lätt av min omgivning och styrs av känslor.

Klart ni vill ha lite gladare inlägg att läsa och det kommer.

Igår när jag slutade så drog jag en sväng till frisören och han skalade av rätt mycket av håret. Sen tog jag en sväng i solariet, för nu får jag fan ta och rycka upp mig. Har sett ut som en slusk alldeles för länge.
Efter det så åkte jag hem och tänkte skruva upp parabolen, men jag hittade inte fästet för väggen så det blir en sväng till Kjell idag. Ska även passa på att köpa en lite bättre kabel att dra.

Sen på kvällen så kom Selma hem med Nettie och vi fick besök utan AnnaP och Michelle. Pappa Raed kom med min bil och tog tillbaka sin egen så nu är ordningen återställd på det planet.
Jag somnade på soffan ganska tidigt och jag kommer ihåg att jag blev släpad i säng.

Allt som allt så var det en bra dag. Jag kände mig betydligt gladare och det var skönt. 

*TTFN*

Category: Känslor och tankar | 10 Kommentarer »
Taggar: Hälsa, Känslor, Tankar

 Skriv ut  | Postat 7:39 den 26 januari, 2009  | 17 Visningar

Jag är tillbaka på jobbet.

Jag är friskare. Hostan och tunga lungor finns kvar, men jag blir inte lika trött längre. Jag orkar faktiskt röra på mig och göra något. Sakta men säkert går influensan ur kroppen och jag kommer tillbaka till ett normalt liv.

Det har hänt lite sedan sist jag skrev.
Nu har vi flyttat och har väl börjat få lite ordning på det nya stället. TV’n har kommit upp på väggen. Ny lampa i köket. Cribbe var vänlig nog att låna ut en batteridriven borrhammare som jag kan borra med. Går lite fortare att göra hål i väggar med ordentliga prylar.

Nätverket hemma funkar nu, men väldigt provisoriskt. Nya IP’n att lära sig och nu har vi Gavlis snabbaste lina som dom kunde erbjuda. 60Mbit in och 40Mbit ut. Det ska vi väl klara oss på tycker jag.

Sen har jag även fått ordning på Raeds Xbox med dom nya inställningarna så att han och Selma kan kolla på det som jag har på datorn hemma hos honom. Även AnnaP e på G att skaffa sig en Xbox av samma anledning. Lite kul faktiskt. En fantastisk maskin.

Jag själv mår inte så bra inombords.
Influensan och flytten har sänktm ig lite. Jag hade boat in mig så bra i den andra lägenheten och trivdes som fan. Kändes tryggt. Just nu trivs jag inte alls. Mörkt och trångt kök. Hela mellanvåningen känns trång. Källaren med mitt lilla krypin är rätt så stökigt än så länge, men det blir ju bara bättre.
Övervåningen är halvfärdig. Räcket ska målas klart. Gammal mörknad furufärg bort och vitt in. Gardiner ska upp och turkparaplyet ska monteras.

Det kanske kommer. Om jag ger det en chans så kanske jag rotar om mig, men just nu känner jag mig som en morot som ryckts upp och ligger på sidan av sitt hål. LITE trött på flyttar kanske.
Lite jobbig känsla i magen hela tiden bara. Ont gnolande. Orolig… nervös… ja…
Jag har konstaterat att jag blivit mycket känsligare för förändringar. Radikala sådana. Jag saknar ”tryggheten” som fanns i den andra lägenheten.

Jag är en stökig människa med ett stökigt inre som trivs bäst med ett lugnt liv med samma vanor. Vi får se om jag ploppar upp och finner trivsel som Jeanette har gjort. En sak är iaf säker. Nu vill jag inte flytta igen på ett tag. Jag är så förbannat trött på det.

Category: Allmänt, Känslor och tankar | 2 Kommentarer »
Taggar: Flytt, Känslor, Tankar

 Skriv ut  | Postat 21:15 den 2 oktober, 2008  | 29 Visningar

Jag vaknade i morse, rätt så trött.

Lurarna i öronen smärtade lite och jag gnuggade sömnen ur ögonen. Båda dörrarna till sovrummet var stängda och jag anade att familjen redan var uppe. En snabb kik på klockan bekräftade mina misstankar och jag fundera på hur fan jag skulle attackera denna dag.

Ok, Jimmi, du har 2 val.
Endera så går du upp som du alltid gör och under tiden som du går mot köket och kaffebryggaren så mumlar du ngt som skall likna god morgon, vilket kommer att påverka familjen negativt.
Eller så gör du något som kanske för dig inte känns jättebra för stunden, men som kan göra din familjs dag skitbra.

Eftersom jag redan av ren erfarenhet vet att det första alternativet inte är bra så borde jag väl inte ens tänka på att det är val jag ska göra. Det ska funka automatiskt, men JA, jag har inget morgonhumör. Jag är ett åskmoln när jag vaknar och vill bedarra i lugn och ro. Nej, jag vet att det inte funkar med en morgonkvittrande Nettie och en Selma som vill berätta en massa som hon hunnit med på morgonen medan jag sov.

HAAAALLLLÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!
Jag hade bestämt mig för hur jag skulle börja dagen.
HAAAAAAAAALLLLLLLLLLÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!
Jag låg kvar i sängen och helt sonika ropade högljutt på min familj. Det dröjde några sekunder så stack min Nettie in skallen och fundera vad jag höll på med. Selma var inte intresserad att komma in, men hon ropade glatt tillbaka och så hade jag startat dagen på, ett i mitt tycke, väldigt bra sätt. Nettie lade sig med mig under täcket och mös och Selma fortsatte titta på TV.
Jag fick helt enkelt bita ihop lite och attackera dagen från en positiv sida, och det funkade.

Det är lite så jag ska försöka inrikta mig den närmsta tiden. Jag märker för väl att hur jag känner mig påverkar omgivningen alldeles för mycket. Det finns ju till och med dom som funderar på att det kan vara mitt humör som påverkar min Nettie lite för mycket. På det svara jag både och .

2 mycket starka viljor har lite växtvärk.

Så sammanfattar jag det helt enkelt. För det är ju det de är. Ingen ger sig eller vill ha fel.
Döm mig inte om ni inte vet min sida på historien. Nej, vi har inga problem. Jo, vi har det förbannat jävla bra.
Det är bara 2 hårda stenar som skall gnidas ihop för en perfekt passform och TRO mig. Det kommer vi att göra.

Category: Känslor och tankar | 4 Kommentarer »
Taggar: Jimmi, Känslor, Nettie, Selma, Tankar

 Skriv ut  | Postat 19:55 den 25 juli, 2008  | 31 Visningar

Det finns dom dagar då allt känns förjävligt. Både för mig och för andra.
Det finns dom dagar då man bara är arg, bitter och irriterad, utan någon speciell anledning.
Det finns dom dagar då du inte kan säga vad problemet är.

-Var det bra så?
-Ja.
-Vad är det då?
-Inget, låt mig bara vara…

Det finns faktiskt sådan dagar.
Dagar då den du lever med faktiskt ska kunna ta en sådan sak som att bara hålla sig ur vägen och vänta på att det går över. Det kommer det att göra och ju mindre man petar och jävlas, desto fortaregår det faktiskt.

Så funkar jag iaf. Jag ställer frågan om vad det är. Får jag inget svar så låter jag det bero. Vill vederbörande att jag ska veta vad det är så kommer det ju ändå fram så småningom. Jag är inte den som trugar fram ett svar, nej då får det hellre vara.

Ja kommer ändå att få veta vad det är och skulle motsatsen visa sig så var det kanske ändå inte mitt problem.

(Läs mer…)

Category: Känslor och tankar | 1 Kommentar »
Taggar: Bitter, Känslor, Kärlek, Ledsen